The Prodigal Son HOGARTH, William Les Reproductions de Peinture à l'huile de France d'Europe

huile sur la toile, vraie saveur de vieux maîtres.

Les suédois

L'espagnol

Anglais

Le français

L'Allemand

A B C D E F G H I J K L M N-O P-Q R S T-U V W-Z index d'artistes

Tableau Prochaine

HOGARTH, William

L'art Travaille: HOGARTH, William

British Painter and Printmaker, 1697-1764

HOGARTH, William The Prodigal Son France oil painting artist

LeFils Prodigue
new4/HOGARTH, William-473248.jpg
ID de tableau:: 32350

c. 1735 Pétrole sur le canevas, 62.5 x 75 cm

largeur taille

pouces/CM

Albrecht Durer

L'art Travaille: Albrecht Durer

b.May 21, 1471, Imperial Free City of N??rnberg [Germany] d.April 6, 1528, N??rnberg

Albrecht Durer The Prodigal Son France oil painting artist

The Prodigal Son
new21/Albrecht Durer-253866.jpg
ID de tableau:: 63570

261 x 202 mm Staatliche Kunsthalle, Karlsruhe In the Engraving of The Prodigal Son, D?rer deviated considerably from earlier depictions of the theme. Here, the scene is placed in the midst of a Franconian farm and shows the prodigal son at the moment of his repentance, kneeling in prayer on a pile of manure in the foreground amongst the swine. The naturalism of the picture was widely admired and contributed to the fame of the engraving.Artist:D?RER, Albrecht Title: The Prodigal Son Painted in 1501-1550 , German - - graphics : religious

largeur taille

pouces/CM

georg von rosen

L'art Travaille: georg von rosen

Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.